97 procent av internetanvändarna använder internet för att söka efter information, en tredjedel (34 %) gör det dagligen.

Fler personer uppger att de använder Google sök dagligen (61 %) än som uppger att de söker efter information dagligen på internet (34 %). Det kan betyda att många använder Google som en genväg till en sida, att de skriver in ett sökord i stället för en webbadress.

Det är framförallt det dagliga sökandet efter information som ökar. På tre år har det mer än fördubblats, från 15 procent 2015 till 34 procent 2018. Att söka information mer sällan än dagligen har länge varit vanligt. Redan för tio år sedan sökte 89 procent av internetanvändarna efter information på internet. 2018 har siffran ökat till 97 procent, samma som för 2017.

98 till 99 procent av 16–65-åringarna använder Google. Det dagliga användandet är störst hos 16–25-åringar med 74 procent. Lägst dagligt användande finns hos de som är 76 år och äldre (33 %). Men även hos dem använder 86 procent Google.

Upp till 45 år använder över 90 procent av internetanvändarna det digitala uppslagsverket Wikipedia. 52 procent av 12–15-åringarna använder Wikipedia varje vecka. Även vid en fördelning av svaren på skolstadier så använder 52 procent av såväl högstadieeleverna som gymnasieeleverna Wikipedia varje vecka.

Att använda Wikipedia avtar med åldern. Bland de äldsta, 76 år och äldre, använder drygt hälften (57 %) Wikipedia.

Män använder Wikipedia i högre utsträckning (86 %) än kvinnor (83 %). Skillnaden är tydligare vid oftare användande. 45 procent av männen använder Wikipedia varje vecka jämfört med 33 procent av kvinnorna.

89 procent av internetanvändarna tar del av offentlig information från kommun och myndigheter på internet. Det är nära en fördubbling sedan 2008, då 45 procent gjorde det. Att ta del av offentlig information regelbundet varje vecka har nära trefaldigats sedan 2008, från 10 till 29 procent.

Den åldersgrupp som i högst grad tar del av offentlig information är 36–45 år. Totalt gör 96 procent det och 35 procent gör det varje vecka. Den som har barn som bor hemma tar i högre grad del av information varje vecka (38 %). 27 procent av de som inte har barn hemma tar del av offentlig information veckovis.

Nära nio av tio internetanvändare (88 %) tar del av information om medicin och hälsa på nätet. 17 procent tar del av det varje vecka. För fyra år sedan, 2014, tog 67 procent del av medicinsk information på nätet.

De åldersgrupper som söker mest efter medicinsk information på nätet är 26–35-åringarna (94 %) och 36–45-åringarna (95 %).

Kvinnor söker oftare efter information om medicin och hälsa (93 %) än män (83 %). Även de som är hemma med barn söker i högre grad medicinsk information på nätet (97 %). 30 procent av dem gör det varje vecka. Även de som har barn som bor hemma söker oftare information om medicin och hälsa än andra. 94 procent av de som har barn hemma gör det jämfört med 86 procent av de som bor utan barn.

83 procent av internetanvändarna anser att det är enkelt att hitta rätt sökord när de söker på nätet. Knappt hälften (47 %) anger det högsta svarsalternativet, fem, på den femgradiga skalan, vilket innebär att de helt och hållet instämmer i påståendet.

Personer mellan 16 och 35 år har störst självförtroende i googling. 58 procent av 16–25-åringarna instämmer helt och hållet i påståendet att det är enkelt att hitta sökord och 61 procent av 26–35-åringarna. Siffran är lägre hos de yngsta 12–15-åringarna (35 %) och hos de äldsta 76 år och äldre (31 %).

Män bedömer att de har något lättare än kvinnor att hitta sökord. 49 procent instämmer helt och hållet, jämfört med 45 procent av kvinnorna.

Diagram 10.10
Även om en stor del av internetanvändarna tycker att det är enkelt att hitta rätt sökord när de söker på internet så har självförtroendet fått sig en törn vid en jämförelse mellan 2017 och 2018. 2017 ansåg 62 procent helt och hållet att det var enkelt att hitta rätt sökord när de söker på nätet. I år har siffran sjunkit till 47 procent. Svarsalternativ 4 på den femgradiga skalan har däremot ökat från 25 till 37 procent.

Den här förändringen kan hänga ihop med att förtroendet för information på internet minskade mellan 2017 och 2018. 2017 ansåg 44 procent att det mesta eller allt på internet var pålitligt. 2018 hade siffran sjunkit till 40 procent. Se rapporten Svenskarna och internet – valspecial 2018 här. Det kan alltså vara frågan om att internetanvändarna har blivit mer försiktiga och noggranna när de söker information, vilket påverkar hur de svarat.

Var tredje internetanvändare har fått utbildning i att värdera information på nätet (34 %) Det är en minskning sedan förra året då 38 procent svarade att de fått utbildning. Det är en stor övervikt av unga bland de som fått utbildning i att värdera information. 63 procent av 12–15-åringarna och 65 procent av 16–25-åringarna har fått utbildning. 2017 uppgav dock ännu fler (75 %) av 16–25-åringarna att de fått utbildning.

Skolan är det vanligaste sättet att få utbildning i att värdera information på internet (63 %). Det är naturligtvis vanligare att de yngre har fått den utbildningen i skolan än äldre. 96 procent av 12–15-åringarna och 93 procent av 15–25-åringarna har fått det. På samma sätt är det vanligare att de äldre som har fått utbildning i att värdera information har fått det på jobbet. 57 procent av 36–45-åringarna, 63 procent av 46–55-åringarna och 67 procent av 56–65-åringarna som har fått utbildning har fått det på sitt arbete.

12–15-åringar har även fått frågan om de fått utbildning i att värdera information på internet av sina föräldrar. 51 procent av 12–15-åringarna som fått utbildning har fått det av föräldrarna vilket motsvarar att en tredjedel av alla 12–15-åringar har fått utbildning hemma.

Fler män än kvinnor uppger att de förstår hur internettjänster som Facebook och Google styr vad som visas individuellt. 59 procent anger svarsalternativ fyra eller fem på en femgradig skala. Motsvarande siffra för kvinnorna är 42 procent. Män i åldersgruppen 26–35 år ligger högst. Här uppger 79 procent av männen att de förstår hur internettjänster använder datorprogram för att styra vad som visas individuellt.