Svenskarna och internet 2018

En årlig studie av svenska folkets internetvanor

Sammanfattning

Superuppkopplade och sällananvändare – klyftor på nätet 2018

Allt fler kopplar upp sig allt mer i Internetsverige och allt färre lämnas kvar i ett digitalt utanförskap. I många diagram i den här rapporten närmar sig staplarna 100 procent. Alla under 26 år tittar på Youtube. Så gott som alla som är hemma med barn e-handlar och nästan alla studenter googlar, bara för att ta några exempel.

Samtidigt uppstår frågan vilka som tillhör den krympande skara som inte kopplar upp sig dagligen. För gränsen går faktiskt inte mellan de som använder internet och de som inte gör det alls. Redan de som använder internet någon eller några gånger i veckan känner sig mycket mindre delaktiga i det digitala samhället än de som kopplar upp sig dagligen. Mot bakgrund av detta låter vi Svenskarna och internet 2018 sätta extra strålkastarljus på sällan- och icke-användare.

För fem år sedan konstaterade vi att en miljon svenskar inte var uppkopplade. Idag är de hälften så många. Ytterligare 600 000 svenskar använder visserligen internet, men gör det mer sällan än varje dag. Det innebär att 1,1 miljoner svenskar inte använder internet alls eller gör det mer sällan än varje dag. För specifika tjänster är icke-användarna ännu fler. 1,5 miljoner svenskar använder exempelvis inte mobilt BankID. Ett annat exempel är att varannan 40-talist inte använder Facebook. Den som bjuder in jämnåriga till sitt 70-årskalas bör alltså komplettera Facebook-evenemanget med exempelvis e-post.

Ålder är det tydligaste sambandet med att inte koppla upp sig dagligen. Tre fjärdedelar av de som inte gör det är över 65 år. Det finns dock fler faktorer bakom de totalt 1,1 miljoner personer som inte använder internet dagligen eller överhuvudtaget. De är i högre grad kvinnor, har lägre hushållsinkomst och bor oftare på landsbygden. De har ofta lägre utbildning och arbetar i branscher som domineras av arbetare istället för tjänstemän. De är också oftare ensamstående, arbetslösa eller sjukskrivna.

Samtidigt finns det tydliga tecken i statistiken på att den som en gång börjat använda internet eller nätets olika tjänster inte slutar. De som inte använder internet alls idag har sällan provat på. När vi tittar på hur olika generationer använder olika tjänster på internet så kan vi också konstatera att det är få som slutar använda specifika tjänster när de väl börjat. En gång på Facebook, alltid på Facebook?

Ett annat sätt att se på det digitala utanförskapet är att se hur långt efter en viss generation är när det gäller en specifik tjänst. Idag har nästan lika många 40-talister internet i sin mobil som 70-talisterna hade för sex år sedan, 2012. Och 40-talisterna känner sig idag lika delaktiga i det digitala samhället som 60-talisterna gjorde för två år sedan. 40-talisterna blir alltså allt mer uppkopplade på olika sätt. Faktum är att de äldsta i många fall står för de största ökningarna i statistiken.

Detta sammantaget gör att vi bedömer att allt fler kommer att koppla upp sig och använda olika tjänster i framtiden. Vi har knappast nått taket. Däremot är det viktigt att ha i åtanke att de som börjar koppla upp sig nu är nybörjare. Kommer du ihåg när du för första gången skickade ett mejl, navigerade med din mobil, postade på Instagram eller e-handlade?

Den som planerar morgondagens samhälle behöver inte bara ta hänsyn till om en viss målgrupp använder internet eller inte, utan också hur ofta den gör det och hur erfaren gruppen är.

Tillgången till fiber bromsar in

Efter ökningar av fiberuppkopplade hushåll på både 7 och 12 procentenheter de senaste åren verkar utbyggnaden av Sveriges fibernät till hushållen ha bromsat in. Endast två procentenheter fler fick tillgång till fiber i hushållet mellan 2017 och 2018.

Tillgången till internet hemma ökar dock något totalt sett, framförallt bland de äldsta, som nu nästan är ikapp övriga befolkningen. Att ha tillgång till internet är däremot inte samma sak som att använda det. Även om tillgången till internet i hemmet har ökat från 95 till 98 procent så ligger användandet kvar på 94 procent i årets mätning.

En majoritet suddar ut gränsen mellan arbete och fritid

Många använder internet som ett verktyg för att låta arbetsliv och privatliv flyta ihop allt mer. Konkret innebär det att i ena vågskålen koppla upp sig på sin lediga tid för att arbeta samt att läsa e-post på semestern och i den andra vågskålen använda internet privat på arbetet.

Inte oväntat spelar den bransch man arbetar i en stor roll för hur arbetsliv och privatliv blandas med hjälp av internet. IT- och kommunikationsbranschen samt finansbranschen är de branscher där flest arbetar på sin fritid via internet och även använder internet för privata ärenden under arbetstid. Inom vård- och transportbranschen blandas det minst.

Många använder flera meddelandetjänster

Vad använder vi helst för att kommunicera, e-post, Skype, Whatsapp eller Facebook Messenger? Svar: Alla. Svenska internetanvändare nöjer sig nämligen inte med bara en meddelandetjänst för att kommunicera. I genomsnitt använder de tillfrågade fem av de åtta meddelandetjänster som Svenskarna och internet frågar om. Nästan varannan använder fler än fem meddelandetjänster.

Sociala medier växer – men Facebook-aktiviteter minskar

Att använda sociala medier fortsätter att växa från redan höga nivåer. Störst av allt är Facebook, följt av Instagram och Snapchat. Däremot finns det tecken på att Facebook inte kan luta sig tillbaka och utropa sig till evig segrare. För vid en djupare granskning finns det delar av tjänsten som inte bara står still, utan till och med minskar. Det dagliga Facebook-användandet ligger still och även om det ökar bland äldre så minskar det bland de yngre upp till 35 år. Även specifika aktiviteter på Facebook minskar. Färre skriver inlägg och postar bilder, deltar i grupper och evenemang samt delar andras inlägg. Av de aktiviteter på Facebook som Svenskarna och internet mäter är det enbart meddelandetjänsten Facebook messenger som inte minskar. Instagram växer betydligt snabbare än Facebook, även om det skulle dröja några år innan Instagram vore ikapp om utvecklingen fortsätter.

Vart fjärde spädbarn använder internet

För första gången mäter vi i år hur barn under två år använder internet. När vi frågar deras föräldrar uppger var fjärde med ett spädbarn 0–12 månader, att barnet använder internet. Bland ettåringarna använder nära två av fem internet. Från två års ålder använder fler än hälften av barnen internet varje dag. Att titta på video ligger i topp, så det ligger nära till hands att tro att surfplattan har ersatt tv:n.

Populära tjänster ökar betalningsviljan för innehåll

För första gången uppger fler än hälften att de betalar för film på nätet och lika många uppger att de betalar för musik. Netflix och playkanaler växer på offline-tv:s bekostnad och bland de svenskar som betalar för musik använder nästan alla Spotify. Det verkar vara tillgången till de här populära tjänsterna som fått betalningsviljan att växa.

När det gäller att betala för att prenumerera på en dagstidning är utvecklingen inte lika entydig. Visserligen ökar den digitala andelen men det räcker inte för att kompensera för den stora minskningen av att prenumerera på en papperstidning.

Diagram Inledning 1. Film och musik i topp för betalat innehåll. Andel internetanvändare som betalar för film, musik och dagstidning på internet, år 2018. 24 procent betalar inte för något.

Musik, podd, radio och ljudböcker – nätet tar över våra lurar

Att lyssna på innehåll från internet ökar allt mer, vare sig det är musik, poddar, nätradio eller ljudböcker. Även om mycket av det här innehållet har varit tillgängligt på internet under många år så har konsumtionen ökat under de senaste åren. Såväl poddar som nätradio nås av mer än hälften av internetanvändarna. Bland unga är podd vanligare än såväl internetradio som traditionell radio och en stor andel av dem lyssnar på musik från internet varje dag.

Samtidigt förändras beteendet för de som börjar lyssna på podd och nätradio istället för att lyssna på traditionell radio samt för de som börjar titta på playkanaler och streamingtjänster som Netflix istället för att titta på traditionell tv. Det traditionella lyssnandet och tittandet är till stor del dagligt. Men den som byter radioapparaten mot exempelvis en podd eller den traditionella tv:n mot Netflix tittar snarare veckovis än dagligen. Det kan bero på att nya tjänster lockar till att målmedvetet följa vissa återkommande program.

Självförtroende i googling minskar

Den offentliga diskussionen om vem som egentligen styr vad vi ser på nätet när vi exempelvis googlar verkar ha satt ett avtryck i hur svårt vi har att hitta sökord. En sund skepsis kanske, att färre anger att de tycker att det är enkelt att hitta sökord när de letar efter något på nätet.

Det här är några av slutsatserna i årets undersökning om Svenskarna och internet men det finns mycket mer. Exempelvis har vi för första gången undersökt hur mycket Wikipedia, Google sök och Flashback används i Sverige.

Nytt för i år är också att vi har tittat på hur ett antal utvalda generationer utvecklats på internet de senaste åren. Här ger vi svar på frågor som “när började 70-talisterna betala för musik på nätet?” och “kan man följa en 40-talist på Instagram?”

Trevlig läsning!

Jannike Tillå
Internetstiftelsen i Sverige

Fakta om undersökningen och Internetstiftelsen:

Vi på Internetstiftelsen i Sverige, IIS, ansvarar för .se-domänen och driften av .nu-domänen. Det kan beskrivas som kärnan i det svenska internet. Vi är en oberoende, allmännyttig organisation som arbetar för en positiv utveckling av internet. Vi främjar forskning, utbildning och undervisning med inriktning på internet.

Med den här undersökningen, Svenskarna och internet 2018, vill vi bidra med fakta och insikter om hur användningen av internet i Sverige utvecklas. Vi vill ge förutsättningar till att digitaliseringen av det svenska samhället och näringslivet sker på välinformerad grund.

0
kommentarer
Permalänk
Nästa: Sociala medier