Ålder är den i särklass viktigaste förklaringen bakom att inte använda internet alls. I den äldsta gruppen, de personer som är 76 år och äldre, använder 42 procent inte internet överhuvudtaget. Eller uttryckt på ett annat sätt: Av de cirka 516 000 personer i Sverige som inte använder internet överhuvudtaget är 332 000 personer 76 år och äldre. 100 000 är 66–75 år.

Om man lägger till de som använder internet, men som inte gör det dagligen, så är det även här som ålder är den tydligaste faktorn. Över hälften (53 %) av de som är 76 år eller äldre är inte dagliga internetanvändare. Uttryckt på ett annat sätt: Av de cirka 1,1 miljoner svenskar som inte använder internet alls eller inte gör det dagligen är 579 000 personer över 75 år och  265 000 personer mellan 66 och 75 år.

Det är fler kvinnor än män som inte använder internet dagligen, 11 procent av kvinnorna medan motsvarande siffra bland män är 8 procent.

Det finns skillnader i internetanvändningen bland de grupper som inte är födda i Sverige. Bland de personer som är födda i ett annat nordiskt land finns betydligt fler (18 %) som inte använder internet alls eller inte använder det dagligen jämfört med svenskfödda (10 %). Bland personer som är födda utanför Norden är den dagliga användningen istället högre än bland svenskfödda, i den gruppen är det endast 3 procent som inte använder internet dagligen.

Även civilståndet samvarierar med att inte använda internet dagligen. Bland änkor och änkemän använder 52 procent inte internet dagligen. Bland ensamstående använder 11 procent inte internet dagligen. Den som bor hemma med föräldrar, är gift eller sambo använder däremot internet dagligen i högre grad.

De som använder internet sällan känner sig mycket mindre delaktiga i det digitala samhället. Redan bland dem som svarat att de använder internet dagligen istället för flera gånger om dagen har känslan av delaktighet sjunkit från 82 till 62 procent. Det största glappet är mellan de som använder internet dagligen och de som enbart använder internet varje vecka. Bland de som endast använder internet någon gång i veckan är det endast 24 procent som känner sig delaktiga i det digitala samhället. Skillnaden mellan den gruppen och de som uppger att de använde internet dagligen är hela 38 procentenheter. Känslan av delaktighet fortsätter sedan att sjunka hos de som använder internet mer sällan än veckovis (13 %) och de som aldrig använder internet (6 %).

De som uppger att de bor i landsbygd använder inte internet dagligen i samma utsträckning som de som bor i en stad. 13 procent av de som bor i landsbygd använder inte internet dagligen, jämfört med 8 procent av den del av befolkningen som bor i en stad.

Skillnad i hushållsinkomst innebär också skillnad i dagligt internetanvändande. Bland de som har lägst inkomst, 0 till 150 000 kronor om året är det över en fjärdedel, 28 procent, som inte använder internet dagligen. I den högsta inkomstgruppen, med en hushållsinkomst över 750 000 kronor, är det enbart 1 procent av befolkningen som inte använder internet dagligen.

Pensionärer, arbetssökande och sjukskrivna använder internet mer sällan än de som har en annan sysselsättning. 29 procent av pensionärerna använder inte internet dagligen. Var tionde arbetssökande (9 %) använder inte internet dagligen. Nästan lika många, 8 procent av de sjukskrivna använder inte internet dagligen.

De som använder internet mest är de som är hemma med barn. Alla tillfrågade svarade att de använder internet dagligen. Det var alltså ingen (0 %) i den gruppen som inte använde internet dagligen.

De som arbetar eller tidigare varit sysselsatta i en bransch med många arbetare använder internet dagligen i lägre utsträckning än den som arbetat i en typisk tjänstemannabransch. Personer som är eller har varit sysselsatta inom hotell/restaurang (15 %), handel (14 %), vård (13 %) och industri (11 %) använder internet dagligen i mindre utsträckning än genomsnittet på 10 procent. Inom IT och kommunikation (5 %) samt finans (3 %) är det minst andel som inte använder internet dagligen.

Lägre utbildningsnivå innebär också lägre användning av internet varje dag. Hos den del av befolkningen som enbart har en grundskoleutbildning är det 28 procent som inte använder internet dagligen. Användandet ökar sedan med utbildningsnivå. 

Hos de som gått gymnasiet är det 9 procent som använder internet mer sällan än dagligen eller inte alls. Hos de med påbörjade högskolestudier är siffran 8 procent och bland de med högskoleexamen är det 7 procent som använder internet mer sällan än dagligen.

De som inte använder internet alls har oftast inte heller gjort det tidigare (77 %). Totalt rör det sig om cirka 400 000 personer i Sverige som aldrig använt internet. Enbart en femtedel, eller 20 procent, har använt internet tidigare men slutat.

Eftersom det är en så stor andel av de som inte använder internet alls som heller aldrig har gjort det så innebär det att de som någon gång börjar använda internet ofta fortsätter.

Den i särklass vanligaste orsaken till att aldrig använda internet är att personen inte har något intresse för det eller inte finner internet användbart. Ungefär hälften (47 %) av de som har deltagit i undersökningen anger det som skäl. På andra plats kommer krånglig teknik med 24 procent.

En liten andel anger också att orsaken är att de inte har tillgång till dator (6 %), inte har tid (4 %), att det är för dyrt (3 %) eller att det inte finns någon uppkoppling (2 %). Att det är så få som anger brist på uppkoppling som ett skäl stämmer överens med att det är många fler som har tillgång till internet hemma (98 %) än som använder det (94 %).

Över hälften (58 %) av de äldsta använder inte internet för att ta del av offentlig information från kommun och myndigheter. I gruppen 66–75 år är det 21 procent som aldrig använder internet för att ta del av offentlig information.

Över hälften (59 %) av de äldsta (76+ år) använder inte internet för att ta del av information om medicin och hälsa. I gruppen 66–75 år är det 24 procent som aldrig använder internet för att ta del av information om medicin och hälsa.

Mobilt BankID används inte bara för att betala med Swish och för att logga in på sin internetbank, utan även i allt fler myndighetskontakter såsom skattedeklarationer och Vårdguiden 1177. Trots det är det en stor del av befolkningen över 76 år (77 %) som inte använder mobilt BankID. Bland 66–75-åringarna är det 34 procent som inte använder mobilt BankID.

I många sammanhang har Facebook blivit en del av samhällets infrastruktur. Det kan handla om att föräldrar till skolbarn samtalar med varandra i grupper, att lokala evenemang utannonseras och besvaras på Facebook. Även viss lokalpolitisk opinionsbildning sker via Facebook-grupper. Då är det bra att komma ihåg att alla inte använder tjänsten. Det är tydligt att olika generationer använder Facebook i olika hög grad.

90-talisterna ligger i topp med 80-talisterna strax under, följda av 70- och 60-talister. De som är födda under 2000-talet använder dock Facebook i lika liten grad som 50-talisterna. Även hos 40-talisterna är det dock lite drygt hälften som använder plattformen medan knappt en tredjedel av 30-talisterna har hittat dit.